ÄNTLIGEN FINNKAMEN

I morgon kväll drar Finnkampen i gång på Olympiastadion i Helsingfors.
Denna klassiska kamp om ära och berömmelseBänka er framför TV

Mer om finnkampen kan ni läsa på http://www.finnkampen.se/

TV tider
Fredag

svt24

17:00 Friidrott: Finnkampen Direktsändning från den första dagens tävlingar på Olympiastadion i Helsingfors, Finland. Kommentatorer: Jacob Hård, Jonas Karlsson och Anders Gärderud. Intervjuare: Peter Jonsson.

SVT1

21:00 Friidrott: Finnkampen Sammandrag från den första dagens tävlingar på Olympiastadion i Helsingfors, Finland. Kommentatorer: Jacob Hård, Jonas Karlsson och Anders Gärderud. Intervjuare: Peter Jonsson.

Lördag

SVT2 16:00 Friidrott: Finnkampen Direktsändning från andra dagens tävlingar på Olympiastadion i Helsingfors, Finland. Kommentatorer: Jacob Hård, Jonas Karlsson och Anders Gärderud. Intervjuare: Peter Jonsson.

Sverige–Finland sedan 1925

En gång om året packar tusentals friidrottsvänner sina kappsäckar på ömse sidor om Bottenviken och stiger ombord på båten, bussen eller flygplanet. Resans syfte har varit densamma i 78 år. För dessa människor är det viktigt att återigen se den traditionella landskampen trots att samhällets värderingar ändrats och trots att det i denna speciella landskamp inte slagits ett enda världsrekord.

I dagens ytliga marknadsföring är det tröstande att uppleva en äkta idrottshändelse som överlevt så här länge. Finland–Sverige-landskampen är världens äldsta, ännu levande landskamp i friidrott. Utan omstörtande resultat är den hopad med spännande stunder. Den är världens bästa landskamp – utan den skulle det fattas något.

"Finndödare" och "ruotsintappaja" är bekanta termer"Finndödare" och "ruotsintappaja" har hört till landskampens ärerika terminologi allt från det veckoslutet då vänner och ärkefiender träffades första gången. Detta skedde på Djurgården i Helsingfors den 5–6 september 1925 – året efter finländarnas framgångsrika OS i Paris då startställningar, skumgummihögar och t o m träningsoveraller var okända begrepp.

I presidenten Lauri Kristian Relanders närvaro följde på lördagen 9000 och på söndagen 12 000 åskådare löparkungen Paavo Nurmis överlägsna prestationer på 5000 och 10 000 meter, vilka han vann med resultaten 14:53.1 respektive 30:40.2. Av dessa resultat skulle det sistnämnda ha räckt till seger i Sverige-kampen ännu 35 år senare.

Finland vann premiärkampen med 99–85 och vid sidan av Nurmi deltog även stjärnor som Vilho Tuulos (7.00 i längd och 15.00 i tresteg) och kulstötaren Ville Pörhölä, OS-segrare de också.

Det har ödslats stora mängder tid, möda och trycksvärta under årtiondena för att lösa mysteriet med Finland–Sverige landskampens tradition.

Redan av historiska skäl har det funnits ett hat-kärleksförhållande mellan dessa bägge länder. Vilken plats är inte bättre än en idrottsläktare att ge utlopp för sina aggressioner – med den förutsättningen att det sker enligt god sed. Tyvärr har det inte, nära på, alltid lyckats i Finnkampen.

Tvisterna började redan åren 1927 och 1929 i medeldistanssträckornas taktiklöpningar och eggades till slagsmål i Stockholm 1931. Kekkonen avbröt landskamperna.

Finska Friidrottsförbundets unga och hetsiga ordförande Urho Kekkonen kom ut med en bomb då han i sitt sluttal meddelade att Finland slutar landskamperna med Sverige.

I bakgrunden för Finlands beslut fanns också den av IAAF påbörjade jakten efter Paavo Nurmis yrkesmässighet där den svenska idrottsledningen hade en icke oväsentlig roll. Efter detta tävlade finska friidrottare inte på många år i Sverige. Landskampsrelationerna försonades till slut några månader före krigsutbrottet 1939.

På löpbanorna har det hänt egendomliga händelser många gånger. Senast i 1992 års landskamp i Helsingfors då taktiken på 1500 m var så hård att hela fältet diskvalificerades och inte en enda poäng delades ut.

Efter vinter- och fortsättningskriget var landskamperna närmast av uppvisningsnatur då Sverige, som hade undsluppit kriget, behandlade Finlands veteranlag för varje gång allt hårdare. Den djupaste vågdalen nåddes i Helsingfors 1948 då värdarna vann 15 av 17 grenar. Poängen var för Sverige krossande 138–76.

Tremannalag i Helsingfors 1951Vändpunkten nåddes dock förvånansvärt snabbt i historiens första landskamp med tre tävlande per nation och gren. Detta var i Helsingfors 1951. Det unga finska laget, som hade fått upp stämningen året innan sitt eget OS, besegrade Sverige för första gången på tolv år och siffrorna blev 216–194.

Från denna landskamp började det blåvita landslagets oförglömliga årtionde och detta trots att Sverige i sin entusiasm vann på hemmaplan hösten 1953. Den av Finland påbörjade segersviten höll i elva år. Under den tiden, bl a tack vare Voitto Hellsten, Eeles Landström, Jorma Valkama och Olavi-trion och andra legendareiska gestalter – besegrade Finland västeuropas övriga toppnationer i minst i en landskamp.

Efter 1960-talets korta svenska segerperiod slog Finland tillbaka ännu hårdare. 1970 års oförglömliga landskamp vanns på krossbanan på Helsingfors Olympiastadion och slutade med en förkrossande seger för världlandet. Under de två dagar hade landskampen sammanlagt 96 000 åskådare.

Damerna kom med 19641964 tävlade damerna för första gången på samma ort som herrarna. Damerna hade haft egna små kamper i skymundan fr o m 1951. Damernas deltagande förbättrade stämningen över alla förväntningar. Vissa av deras resultat har varit oförglömliga, t ex Riitta Salins 50.5 på 400 m 1974 och Tiina Lillaks 72.66 i spjut 1983.

1978 var Finlands segermarginal fantastiska 78 poäng och storhetstiden på herrsidan kom att hålla i sig i 15 år – till 1984. Men allt har en ende och i Stockholm 1985 vände vindarna. De svenskarna herrarna vann på samma arena som 20 år tidigare. Segermarginalen blev denna gång massiv: 50 poäng.

Under århundradets sista årtionde var finska damer i en egen klass medan herrarnas kamp gick i vågor. I Göteborg 1999 bekräftade det unga svenska laget sin styrka med 12 poängs segermarginal.

Matti Yrjölä och Päivi Tikkanen landskampens finska legenderDet närmaste ett världsrekord någon kommit i landskampen är Pauli Nevala som 1970 nådde 92.64 i spjut – bara sex cm från Jorma Kinnunens världsrekord. 1972 noterade Pekka Vasala 1:44.5 på 800 m vilket var europarekord och bara 0.2 sekunder från världsrekordet.

När det gäller flitiga deltagare så är kulstötaren Matti Yrjölä främst med sina 19 starter 1958–79. Släggkastaren Birger Asplund, stavhopparen Kjell Isaksson och spjutkastaren Elisabet Wahlander (f. Nagy) har alla uppträtt i Finnkampen för Sverige 18 gånger.

Också långdistansaren Päivi Tikkanen närmar sig 20 kamper. Sedan 1984 har hon varit först i mål 16 gånger på 1500 m, 3000 m och 10 000 m.