Att man har ändrat ”menlösa barns dag” den 28 december till ”värnlösa barns dag” är väl bra, så illa som barn far här i världen. Men varför kallades de över huvud taget för ”menlösa”?
Menlös, som i dag har innebörden 'intetsägande', 'oförarglig', betydde en gång i tiden 'som inte har för avsikt att vålla skada', 'som inte har något brott på sitt samvete', 'oskyldig'.
Det är alltså ordet men i betydelsen 'skada', 'fara' det är fråga om, ett ord som man i dag möter bara i fasta och lite ålderdomliga fraser som lida men, någon annan till men, utan men.
De menlösa barnen var de oskyldiga spädbarn som kung Herodes lät mörda i Betlehem när han blivit underrättad om att en ny mäktig konung, fötts där. Eftersom han inte fick tag i det misstänkta Jesusbarnet - familjen hade varnats och flytt till Egypten - lät han för säkerhets skull ta livet av alla späda gossebarn. Minnet av dem högtidlighölls i Sverige som en egen helgdag fram till 1772.
Från betydelsen 'utan onda avsikter', 'oskuldsfull' har utvecklingen av menlös gått vidare mot 'ofarlig', 'harmlös' till 'beskedlig', 'intetsägande' och till och med 'fadd'.
För att tankarna ska ledas rätt heter dagen sedan 2001 värnlösa barns dag. På andra språk betonar man de dödade barnens oskuld: Holy Innocents' Day (engelska), le massacre des saints Innocents (franska), Fest der unschuldigen Kinder (tyska).
Oskyldiga barns dag hade bättre anslutit till kulturgemenskapen, men värnlösa barn är å andra sidan ett starkare uttryck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar