M vill ha skolpliktför sexåringar

Jag tycker detta förslaget är bra för idag börjar nästa alla barn i förkolan och om föräldrarna måste jobba så är detta enda alternativ om man vill ha omsorg, våran dotter börjar sexårs verksamheten nästa år idag lämnar vi in ansökan om plats till skolan där hon skall gå.

Läs artikeln

Inför skolplikt för sexåringar så att grundskolan blir tioårig.

Låt de yngre barnen ha både naturvetenskap och främmande språk i förskolan, föreslår en grupp inom moderaterna.

Riksdagsledamoten Margareta Pålsson, som lett arbetet med att ta fram förslagen till framtida skolpolitik, vill att förskoleklassen för sexåringarna görs obligatorisk. Förskoleklassen görs helt enkelt om till första året i grundskolan som därmed blir tioårig, och samtidigt ska dagens tre timmars undervisning utökas till fyra timmar.

Relativt enkel – Vi vet att lusten att lära är som störst i de här åldrarna. Vi vet också att 96 procent av alla barn i Sverige går i förskoleklass. Det är därmed en reform som är relativt enkel att genomföra. Skillnaden blir att vi kan få tydligare mål och riktlinjer. Ingenstans talas det om vad man ska göra i förskoleklassen, säger Margareta Pålsson.
Hon understryker att personalen som ska undervisa sexåringarna måste vara utbildade i läs- och skrivinlärning.

Det innebär vidareutbildning för den stora andel förskollärare och fritidsledare som i dag tjänstgör i förskoleklassen, enligt förslaget.
– Vi är helt på det klara med att staten måste skjuta till medel för lärarfortbildning, säger Margareta Pålsson.

Främmande språk För de yngre barnen i förskolan väntar mer träning i främmande språk, till exempel engelska, och naturkunskap, om m-förslaget blir verklighet. ”Enkla laborationer är möjliga att utföra som lek redan för små barn” och ”sagor på främmande språk är för små barn inga problem”, skriver gruppen. Men det handlar inte om att pressa barnen till vissa resultat, enligt Margareta Pålsson:

– Det är inte fråga om att prestera, utan att under lekfulla former lära sig det man senare har nytta av. Små barn är ofta väldigt törstiga efter att få lära sig saker. Det får de på en del förskolor, men långt ifrån alla, säger hon.

Pålsson betonar att förändringarna främst gynnar de barn som har det svårt, till exempel är sena i språkutvecklingen eller inte får pedagogisk stimulans hemma.
– Skolan klarar ju inte längre att kompensera för de socioekonomiska skillnaderna, och det vill vi åt.